Vardagens vedermödor kliar och sticks

Lilla genomgår ett trauma. Det bottnar i upptäckten av hur lite man får bestämma själv. Detta leder till flera dagliga utbrott, senaste två dagarna handlar utbrotten främst om att köpa leksaker, men det finns mycket annat att utbrotta om också. Glass, godis, utgång, kläder, aktiviteter.

 

Igår var vi på simhallen. Jag hade av menstruationstekniska skäl inte möjlighet att bada med Lilla, utan det var bad i småbarnsbassängen som gällde. Villkoren hade vi noggrant gått igenom på hemmaplan. Första utbrottet blev över att Lilla inte fick byta bassäng. Till slut sa den pedagogiska mamman att om föräldrar släpper ner småbarn som inte kan simma i stora bassängen, då kommer polisen och hämtar föräldrarna. Detta för att barnen kan drunkna och det är förbjudet att låta sina barn drunkna.

 

Andra utbrottet var strax innan hemgång. Lilla tyckte att vi skulle åka direkt från simhallen till leksaksaffären och köpa en "skjuta". Det blev avslag på ansökan om affärsbesök och utbrottet var ett faktum. Lilla satt i lilla bassängen, i en ganska tyst simhall och skrek så vattnet vågades "JAG BESTÄMMER ÖVER DINA PENGAR! JAG ÄR CHEF HEMMA! DU SKAAAAA KÖPA EN SKJUTA!!!!". 

 

Till den nya fasen hör också andra finesser. Till exempel om man försöker prata förstånd med Lilla, exempelvis "du ska inte slå Stora", då tittar Lilla på en med stora allvarliga ögon och säger "jag vet ingenting om det där". Ungefär där slutar diskussionen, för den lilla räven fortsätter att vidhålla att han inte vet något alls om saken.

 

 

Just nu är Stora och LIlla hos varsin kompis och jag ska dricka kaffe. Samt vila öronen.