We were on a break
Bloggen och jag alltså.
En period av migrän, jobb och, givetvis, löss. Jag är fattig men lusfri. Rik på luskammar dock, eftersom vissa lusmedel envisas med att skicka med en värdelös kam i varje förpackning. Jag behöver 2 förpackningar per lusomgång, Lilla 1,5 och Stora behöver 1. Fem kammar alltså. Helt oanvändbara.
Variation
Topp tre tråkiga saker
Sånt man inte kommer undan.
Pyssla
Jag borde kunna komma undan, men ibland ställer jag till det för mig så att jag måste. Som idag, när jag försatt mig i ett inferno av papper, klister och saxar. Det övergår mitt förstånd att det finns människor som gör detta frivilligt.
Borsta tänderna
Skulle aldrig hoppa över en tandborstning och måste dessutom borsta minst en annan persons tänder varje dag. Lite som ett straff.
Laga mat
Det finns ingen som helst tillfredsställelse för mig i att laga mat. Det är inte roligt, avkopplande eller utmanande och jag ser det inte som en kreativ syssla. Det är jobbigt, stressigt, tråkigt och så tycker jag inte om att äta när jag känner mig helt impregnerad av matos. Däremot kan jag gärna erbjuda mig att äta när andra lagar mat, så där sitter det inte fast!
Vardagslyx för humöret
Jag har sett den flera gånger förr men den roar mig än.
Och så lägger man sig med en god bok
Jag fick en sån fin bok i julklapp. Fick även del 2 , så jag behöver inte ens vänta på uppföljaren!
Tillbaka till framtiden
Nyårets glitter och glamour (det blev trots allt någon mån av detta när jag väl hade duschat) har lämnat ett litet, slarvigt minne kvar. En nedklippt nagel som inte ens fick bli av med lacket först. Lite glitter som fått följa med in i vardagen igen. Det får lysa upp denna gräsligt grå och regniga dag.
Nu gäller det
Ikväll hoppas jag att min man ska få för sig att gå en promenad eller något, så att jag i min ensamhet kan hänge mig åt min fäbless för kungahuset. En migräntablett till kaffet också så är kvällen räddad.
Beredd på förändring
När en ledighet börjar så tar det mig en vecka att börja kunna sova på morgonen, alltså somna om när Lilla väckt mig. Nu har jag klivit upp vid 09:00 i nästan två veckor och gruvar inför morgondagen när arbetsdagen kommer att ha börjat en timma innan min, nu ordinarie, uppstigningstid. I övrigt är jag mer än beredd att börja jobba igen. Jag gillar vardag. Det är bara lite ångestladdat att byta aktivitet. Om barnen hittar varsin kompis idag ska jag nog börja jobba redan idag, men just nu har jag två energifyllda retstickor här, som inte verkar ha några planer på att roa sig själva.
Nu ska vi spela spel och sen ska ungarna uuuuuuut!!
Genomtänkta beslut
Tre saker jag bestämt mig för att aldrig någonsin ska göra, som jag ändå gjort:
1. Åka längdskidor.
Efter en vurpa där jag förlorade all värdighet och ena bröstet (ja det kändes så!) så bestämde jag mig. Det var färdigåkt.
Nu längtar jag till snö och ett mörkt och kallt skidspår.
2. Jobba med det jag gör nu.
Kan ej redovisa hur resonemanget gick. Helt obegripligt! Jag har världens bästa jobb!!
3. Åka "tjejskridskor". Det är inte vackert att snubbla över sina taggar. Det är svårt, fult och farligt.
Trots att jag sa NEJ i affären och berättade om eventuella handledsbrott, fel storlek och möjligt arv till barnen, så lyckades försäljaren ta på mig en vit, luddig skridsko. Och vilken skridsko sen! Det var ju skridskon jag väntat på i hela mitt liv! The skridsko. Så, nu har jag susat runt och gjort piruetter i 50 minuter utan ont i fötterna!
Jag vet inte om jag kanske borde lära mig något av detta.
Ett tecken
Efter genomfört träningspass upptäckte jag en sedel i min sko. Jag tänker att det här förmodligen betyder att jag kommer att bli rik på min träning.Det kan också betyda att Lilla och bästisen lekt pirater i träningsrummet. Jag väljer glädje och rikedom.
Tillfällig vår utan vårkänslor
Vinter är inte mycket till vinter när det plötsligt är 6 plusgrader och all snö försvinner och lämnar gröna gräsmattor framme. 
Skridskoåkningen blev en tillfällig aktivitet på en tunn ishinna med massor av vatten. Jag hoppas att det vänder snart.
