Hejsan höstvardag...

Jag brukar inte påverkas så mycket av mörkret, men i år gör jag det och tycker att det mesta går i grått. Det vill säga att ungarna gnäller på mig och tjafsar med varandra, min andra hälft kommer också med gnäll om hur jag borde göra saker och ting och vi ska inte ens tala om det som verkligen stör mig (och som skulle irritera mig til vansinne även om det var sommar). Det hjälper inte ens att tända ljus, vilket just nu är det första jag gör på morgonen när jag kommer till jobbet. 
 
Idag är det i alla fall en bättre dag. Vi ser på bumbibjörnarna och ska snart leka veterinär, mina närmaste kollegor är guld värda och jag har fått ryggen uträtad och migränen försvann lika fort som den kom. Ny dag, nytt hopp, ny glädje, på riktigt och jag skämtar inte ens, för en gångs skull.
 
Just nu sitter jag och lyssnar på barnen som ska komma överens om vilken film de ska se. 
Lilla: "jag kommer överens om den här"
jag: ni måste bestämma tillsammans.
Lilla: jag bestämmer att vi ser den här tillsammans med Stora...
 
sådär, nu gråter båda barnen, men har på något underligt sätt kommit fram till en film. Ska sätta igång Lillefot.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0